Ekenäs kyrka har gamla anor. Greve Axel Leijonhufvud lät uppföra en liten träkyrka i Ekenäs redan år 1589. Senare väcktes tanken om att bygga en stenkyrka. Arbetena med den nya stenkyrkan kom igång 1653 på initiativ av greve Gustav Adolf Leijonhufvud och kyrkan blev klar 1673. Den gamla träkyrkan revs. Orgeln i stenkyrkan byggdes av Anders Thulé, Kangasala orgelfabrik, under åren 1843-1844 och den bekostades av överhovapotekare, hovråd och riddare Berndt Eric Inberg, som ägde Horsbäck gård. Orgeln har en egenhet som gör den speciell; fasadens pipor är nämligen stumma och de fungerar endast som dekoration. De pipor som är i funktion finns inne i orgelhuset. Piporgeln är ännu idag ett särskilt "prydligt werk", vilket också granskningsgruppen framförde då den var färdig. Orgeln i Ekenäs kyrka fungerar som organist Elis Helenius huvudinstrument.

Sankta Katarina kyrka i Karis byggdes på 1400-talet. Orgeln i kyrkan är gjord av samma tillverkare som Ekenäs kyrkas orgel dvs. Kangasalan Urkutehdas. Orgeln blev klar 1980 och den har två egenheter; pipor i kopparfärg och ett svällverk. Svällverket består av luckor som kan öppnas och stängas under spelningen varvid ljudet ökar eller minskar beroende på hur organisten vill att det skall låta. Orgeln har tre manualer, där en är kopplad till piporna som finns bakom organisten i ryggpositivet.

Tenala kyrka är byggd under 1200- och 1300-talen. Sakristian är till och med från tiden före 1200-talet. Lillklockan i klockstapeln anses vara äldst på fastlandet, dvs från 1100-talet. Invändigt är kyrkan ljus. Orgeln är byggd av J.A. Zachariassen 1887 och den donerades till kyrkan av rusthållaren F. Tennberg och hans hustru Lowisa samma år den byggdes. Organisten i Tenala kyrka spelar med blicken vänd mot kyrksalen, så man ser prästen vid altaret och predikstolen och behöver således ingen spegel. Spelbordet i Snappertuna kyrka är likaså vänt mot kyrksalen. Orgeln i Tenala kyrka har två manualer och en vackert smyckad fasad.